Gaza...

Egentligen borde jag sova nu med tanke på att jag har ett slutseminarium imorgon som jag knappt förberett plus styrelsemöte och ett antagligen långt SSK-möte. Men jag måste skriva av mig lite. Detta ska inte bli ett långt politiskt inlägg i Israel/Palestina-frågan, det orkar jag inte nu utan bara ett konstaterande. Ett konstaterade av den värme och solidaritet som fanns bland de flera tusen som samlades på Plattan idag för att visa sitt stöd för "Ship to Gaza". Det var en mäktig känsla att stå där mitt i folkhavet, sånt som får mig att känna mig levande. Det är det som räknas i livet. Sen demonstrerade vi till Israels ambassad på Östermalm. Lite kul att se hur alla östermalms tanter och farbröder förskräckt tittade fram bakom sina gardiner. En sväng på krogen på Söder med ett gäng SSUare hanns också med ikväll. Tror att sommaren är på väg, det var varmt och ljust på väg hem fastän klockan var över 23.00. Om en halv timme är vi inne i juni månad och imorgon är det 5 år sedan jag tog studenten. Tiden går och på något sätt känns det som jag äntligen börjar göra något vettigt av mitt liv.

JTF...

Är nere i Malmö en snabbvända och har varit på utbildning på jobb. Två dagars JFT, järnvägssäkerhet typ. Om jag var tågnörd innan har jag nog blivit det ännu mera nu när jag lärt mig en massa nya termer som jag kan använda. Kan inte hjälpa att tycka att det är lite kul. Kursen avslutades med ett prov. Eller prov och prov, läraren hade ju iprincip sagt rakt ut vilka frågor som skulle komma. Så borde det alltid vara. Men jag hade ett fel och det stör mig. Jag glömde skriva att vi alltid måste ha klocka med oss när vi jobbar. Skyller på att det är en sån självklarthet att jag inte ens tänker på det. Sprang även på A kort på jobbet. A får min hjärna att sluta fungera...

Imorgon blir det Stockholm igen. Mycket fram och tillbaka. Kul att åka tåg men jag vill åka tåg och jobba. Min kropp längtar efter att få arbeta på tågen. Svårt att förklara. Två veckor lite drygt tills jag är nere igen. På den tiden ska våren knytas samman. Vilken vår det har varit och än känns det som att det finns saker som kan hända.

Varmt...

Äntligen har det blivit varmt, jag njuter! Även om jag i detta ögonblick önskade att det vore lite svalare än de 27 grader som termometern i min lägenhet visar. Mitt problem är som vanligt att majoriteten av mina sommarkläder är i Malmö. Jag har iofs mina favorit surfshorts här i Stockholm men även om jag skulle kunna leva i dem tror jag att det finns andra som inte skulle tycka att det var helt ok.

Annars får jag gnälla lite om att jag har mycket att göra. Även om det mesta är roligt så behöver jag en lång paus. Men jag börjar se ljust i tunneln, får jag bara min sista tenta klar ska nog allt annat ordna sig. Vill hitta energi i SSK igen. SSK har räddat mig det senaste året men lite av den positiva känslan börjar försvinna. Just nu är det en svår balansgång i arbetet mellan demokrati och effektivitet. De behöver inte motsätta varandra men jag vet bara inte hur jag ska hitta den medelvägen. Blir inte lättare att det påverkar relationerna med folk som blivit mina vänner det senaste året.

Sen fick en annan sak mig att börja tänka ikväll. Fick ett sms av Zup om jag var laddad. Jag lyckades inte koppla vad det handlade om. För något år sedan skulle det varit en självklarhet och jag skulle suttit klistrad vid TV ikväll. Men nu... Jag skulle kunna skylla på att min TV inte fungerar med det håller inte. Jag borde ändå vetat vem som var med ikväll. Hade det inte varit för henne skulle mitt liv antagligen ha sett helt annorlunda ut idag, en lite skrämmande tanken. Hur någon indirekt kan påverkad på det sättet. Men det är många fina minnen och jag blir lite nostalgisk.

Ingvar...

Nu ska jag inte vara sådan men det är inte varje dag som jag hänger med en f.d statsminister, speciellt inte två dagar i rad. Igår hade vi mys med Ingvar (Carlsson alltså) som SSK-aktivitet. Ingvar kom till oss och pratade om hur vi ska vinna valet till hösten. Idag var det ett mingel med Mona Sahlin i Skrapan. En tjej som var med igår och som har träffat Ingvar sedan tidigare bjöd med honom dit. Så vi mötte upp Ingvar där nere i Skrapan, fick gå före i kön upp och hann hälsa på Mona innan alla andra kom upp dit. Det är intressant att lyssna på Mona i ett sådant relativt internt sammanhang. Hon utstrålar en helt annan säkerhet och lugn. Och när hon får chansen att prata om jämlikhet och alla människors lika värde är hon riktigt bra, det är hennes frågor. Ingvar bjöd iaf på drickan när Mona pratade och vi hann prata lite. Efteråt blev det en promenad med Ingvar på Söder och en fika vid Ersta med utsikt över hela Stockholm. Det är en otrolig chans att få prata med honom så på tu man hand, men det kändes lite konstigt också. Vad ska jag säga liksom? Även om jag inte vill så blir jag lite nervös men jag tror att det gick bra. En sak som jag har börjat lära mig är att alla är människor oavsätt vilken titel man har haft.

Malmö...

Jag har haft en väldigt skön och avslappnande helg i Malmö. Det har till och med gått att inte tänka på allt jobbigt som surrar runt i mitt huvud. Välbehövligt! När jag kom ner vid lunchtid i fredags mötte mamma upp mig och vi tog en runda på stan med lunch och shopping. Det är faktiskt ganska bra att shoppa med mamma. Jag har någon som kan hämta grejer till mig och eftersom hon också tycker att det är kul att shoppa med mig brukar hon betala. Jag har dessutom lärt mig vilka kläder hon inte tycker att jag ska köpa så de försöker jag inte ens med utan köper när jag är själv. Längesedan jag umgicks med mamma på det sättet, senaste tiden har så mycket annat varit i vägen.

Lördagen var planerad som utflyktsdag men ösregn hela dagen gjorde att det ställdes in. Men att ha någon som köper färska bullar till frukost och att kunna ligga inne utan dåligt samvete och läsa och se på TV är inte helt fel det heller. Och sen passade regnet in på min sinnesstämning. Jag har enda sedan jag var lite gillat att vara ute i regnet, blir fortfarande som ett litet barn om jag vet att jag kan komma i och torka upp efteråt. Så jag drog på mig mina regnkläder, cyklade ner till stranden och njöt. Det var som att rensa själen, längesedan jag kände mig så fri, det var lätt att andas. Att stå ensam längst ut på en av bryggorna, känna regnet som slår mot ansiktet får de flesta problem att försvinna. Och sen var allt så grönt i Malmö. Träden var liksom inte bara gröna utan de var GRÖNA, svårt att förklara. Hur som helst tror jag att denna tiden när allt vaknar till liv är den tiden på året som jag gillar mest.

Söndagen spenderades på IKEA, första gången på nya IKEA i Malmö. Det var stort. Kände mig sådär "svensson-aktig".

Tog nattbussen tillbaka till Stockholm för att tåget var fullbokat förutom svindyra 1 klass biljetter. Lite trångt och lite långt men ändå ett helt ok alternativ. Det som slog mig mest var mina känslor när vi rullade in i Stockholm. Att åka över Västerbron en tidig vårmorgon när solen går upp över staden och titta ut över Stockholm borde vara lycka. Förr var det något av det bästa som fanns. Men nu kändes det annorlunda. Fortfarande enormt vackert men ändå något i magen som inte kändes helt bra. Jag kan sakna den tiden när jag bara kunde åka till Stockholm för att vara fri och njuta av livet. Nu finns vardagen också här och allt som den för med sig.

Förövrigt anser jag att det varit perfekt temperatur ute idag. Så varmt att jag har kunnat gå i t-shirt (och där med visa upp min tatuering, jag erkänner att jag gillar det) men ändå inte så varmt att jag blev svettig i jeans.

Teater...

Var på teater igår med nördarna. Vi såg "Gengångare" av Ibsen och jag kan nog lugnt säga att jag plockade kulturpoäng så att jag står mig ett tag framöver! Jag har inte riktigt kommit fram till vad jag tyckte än men jag lutar åt att den faktiskt var helt ok. Innan teatern var vi och åt grekiskt på en restaurang på Söder, mysigt! Speciellt innan vi tvingades gå in för att solen försvann från uteserveringen, då fanns det ju hopp om en sommar.

Annars måste jag lära mig att slappna av. Har politik i mitt huvud hela tiden och det är inte bra. Jag är ett kontrollfreak, det vet jag, men för min egen skull måste jag lära mig att släppa taget ibland, lära mig att saker löser sig ändå. Och om de inte gör det så får det gå ändå. Sen måste jag också lära mig att inte ta saker så jä*la personligt alltid, men det är svårt. Jag har min historia som är svår att tvätta bort bara sådär. En gång förra vintern när jag var på jobbet och skulle gå till mitt tåg, gick jag i motsatt riktning genom en hel hop av människor som precis kommit av ett annat tåg. Just då kände jag mig ganska låg av en anledning men genom sorlet av röster hör jag någon säga "det är som ett infekterat sår i själen". Jag vet inte vem som sa det, varför den sa det men orden har fastnat hos mig.

Åker iaf till Malmö tidigt imorgon. Spontant bestämt men jag behöver komma bort. Ska hålla mig borta från datorer i helgen och även försöka stänga av mobilen. För en gång skull ska jag vara i Malmö och vara ledig (men jag hade gärna jobbat också, det finns det som drar där). Gå en lång promenad längst stranden och rensa huvudet vill jag. Besöka morfars grav, kom på att jag inte har varit där sedan begravningen i höstas, dålig! Med allt som hänt det senaste året har morfars död på något sätt kommit bort och det känns inte bra när jag tänker efter. Det är tillräckligt som det är att jag egentligen aldrig fick chansen att bearbeta pappas död. Jag ska umgås med mamma. Helt enkelt göra saker som verkligen betyder något! Och förhoppningsvis kommer tillbaka till Stockholm med den energi som jag behöver för de sista veckorna av terminen.

Våren?

Var tog våren vägen? Om någon hittar den får nu gärna skicka den till mig. 5 grader och regn i mitten av maj är inte ok! Jag blir deprimerad! Det är ju nu belöningen efter de lååånga vintern ska komma.

Vad händer annars? Har faktiskt tagit det lugnt lördag och söndag, sovit. Pluggat lite. Haft småångest av allt som ska fixas med SSK. Nu sitter jag och funderar hur jag bäst formulerar ett mail till Carin Jämtin för att fråga om hon vill komma och hoppa hoppborg (eller åtminstone prata med) SSK. Hade föreläsning om förvaltning idag, är ju lite förvaltningsnörd så jag tyckte att det var intressant. Efteråt blev det fika med E och F, vi lyckades prata lite annat än politik. En nostalgi i 90-talet inför 90-talstemat på kongressfesten. Vad hade man på sig när jag gick på fest på 90-talet? Jag höll liksom inte på med såna saker på den tiden.

Liv?

Vad hände med mitt liv? När fick jag ett liv? Eller har jag ett liv? Känns som att allt kretsar kring politik. Vad gjorde jag egentligen förr om dagarna? Måste ha haft en massa tid över!

Denna veckan har det varit kårvalet som har tagit mycket tid. Kampanjat med kårpartiet som hade valstuga och allt ute på campus. Egentligen gillar jag ju inte att kampanja med det har bara varit att bita i det sura äpplet och vänja mig inför hösten. Men det är fascinerade vilka omvägar folk kan gå bara för att slippa ta emot material. Fast jag är fel person att döma, jag brukar göra likadant själv. Resultatet av en veckas hårt arbete blev att vi ökade ett mandat i kårfullmäktige från ifjor vilket får ses som en framgång. Jag "klarade" mig precis från att komma in vilket känns lite blandat. Egentligen bryr jag mig inte om kårpolitik men samtidigt hade mitt ego gillat att vara 1 av 41 valda att representera alla studenter på SU. Fast som 1:e ersättare lär jag ändå få gå på något möte. Förhoppningsvis efter valet när jag kommer ha mer tid.

Sen har jag fått praktikplats på LO i höst! Känns jättekul att få något som jag verkligen vill ha och det går i linje med det jag tror att jag vill syssla med i framtiden. Helt klart ett steg i den riktningen som jag vill gå. Det känns som en förmån att få arbeta inom en organisation som delar många av de värderingar som jag står för.

Nu ligger jag i sängen, halvkollar på matchen mellan MFF och Åtvidaberg på TV och funderar på om jag ska orka gå till affären och handla nåt gott att äta ikväll, typ chips. Har lagt ner tanken på att orka gå på fest ikväll. Jag börjar bli gammal, valvaka på 68:an i torsdags och fest igår har satt sina spår, orkar inte tre kvällar i rad och det skulle vara skönt med en hemmakväll. Igår var det som sagt fest hemma hos en tjej i klassen, typ hälften människor från mastern och hälften folk som jag aldrig hade träffat förr. Vet inte vad det säger men när alla andra hade gått var alla mastermänniskor kvar? Kan iaf konstatera att det kanske inte är så bra att gå på fest när jag sovit för lite hela veckan och knappt ätit något igår, alkoholen gick liksom rakt upp i huvudet. Sen var det nog inte så bra att blanda all mojito i stora tillbringare vilket ledde till att drinkarna fylldes på innan de var slut och ingen hade koll på hur mycket som egentligen dracks. Men va f*n, vi hade det väldigt trevlig! Och vi behövde det efter tortyrföreläsningen innan på dagen. Det är inte ok att en lärare sitter och "tänker högt" i två timmar i ofullständiga meningar och skrattar åt sina torra skämt. Då får man inse vilka konsekvenserna kan bli när studenterna får tag i alkohol på kvällen.

1 Maj...

Idag har jag haft en sån där dag när jag inte har gjort någonting, underbart! Och jag var värd det efter igår, åkte hemifrån kvart över tio på förmiddagen och var inte hemma från kvart över ett på natten. Men det var absolut värt det, längtar redan till nästa 1 maj!

Dagen började med samling i SSK-lokalen för att organiserar ihop oss, hämta banderoller, plakat och förbereda inför cafét vi skulle ha på eftermiddagen med SSU. Sen bar det av ner mot samlingsplatsen i Humlegården. Den största utmaningen där var att hitta en toalett. Hur tänker man när det inte finns en enda toalett på ett ställe där 10.000 människor ska samla? Efter långt letande hittade vi en betaltoalett som vi inte kunde stänga dörren på för vi ville inte riskera att alla inte skulle kunna gå på den för samma peng.

Demonstrationen i sig var en härlig känsla. Egentligen gillar jag inte att demonstrera och ha en massa människor som tittar på mig men igår kändes det alldeles rätt. Tyvärr hamnade vi ganska långt från SSU och mitt under tåget kom det några jä*la clowner som slog sig in mitt bland s-studenterna. Det skrek att de skulle ta "cirkusen tillbaka". Det är inte ok att bryta sig in mitt i en grupp sådär och det är oklart om de ens var socialister. Tillbaka på Norra Bantorget hann jag inte lyssna så mycket på talen för cafét skulle skötas och sen var jag en av få personer som hade nyckel till vår lokal vilket gjorde det lite svårt. Kunde vara på väg därifrån en massa gånger men det kom hela tiden någon som bara skulle hämta något där snabbt. Cafét blev mycket lyckat och folk köpte faktiskt mina fula muffins som dock var godare efter att ha varit frusna.

Middagen intogs på Kvarnen med stort gäng s-studenter. Och även om jag inte gillar att sjunga så var det ganska mäktigt när alla sjöng Internationalen tillsammans. Kvällens fest hölls på färgfabriken i liljeholmen tillsammans med Vänstern. Vi kom dit lagom för att höra DJ Lars Ohly spela. Men efter att ha stått upp hela dagen var vi så trötta i fötterna att vi hamnade i ett mörkt hörn på golvet, the dark side, för det var ungefär det enda stället som vi hittade där vi kunde sitta ner (senare hittades dock ett ljust rum med stolar men vi hade nog trevligare i vårt hörn). Efter att ha vilat fötterna blev det lite mingel med trevliga människor. Det var en skön blandning på festen av unga och gamla, av allt från helt okända människor till f.d ministrar och alla var glada!

Idag den 2 maj, skulle pappa ha fyllt år. Har kommit på att jag saknar honom på senaste tiden. Jag hade velat att han skulle se mig där jag är idag men jag tror att han ler i himmelen...

Bullbak...

Igår var det bullbak med SSK. Bullar som det är tänkt att vi ska sälja på SSUs fik på 1 maj. Jag vet ärligt talat inte vad jag ska säga om själva baket. Ett antal förvirrade SSKare som betedde sig som yra höns, undrar om någon egentligen hade koll på vad vi höll på med. Men det var mycket skratt! Själv var jag övertrött samtidigt som all tentaångest släppte vilket resulterade i att jag befann mig på en ganska lågnivå, det var mycket som var roligt. Och resultatet av mina muffins försöker jag förtränga. Jag trodde inte att det gick att misslyckas med muffins, jag hade fel. Hade Emil 4 år bakat dem hade det varit charmigt och nån gammal tant hade säkert offrat sig och köpt dem för sakens skull. När det är Emilia 24 år som bakat är det inte charmigt, bara tragiskt. Sen borde ett antal medlemmar av SSK lämna staden lite oftare. Vi var flera som var helt förtjusta av synen av tussilago och vitsippor. Och vi var bara i Hökarängen. Men det var vår i luften igår, inte ens kallt när vi gick till tunnelbanan nån gång efter 23-tiden. Och åskan tidigare på kvällen var mysig, sommaren är påväg!

Nu borde jag ta tag i mig själv och byta om. Tror inte att det uppskattas om jag kommer i mysbyxor och en sliten t-shirt till kvällens middag. Sov över tolv timmar i natt och två timmar nu på eftermiddagen men känner mig bara som halvmänniska ändå. Imorgon måste jag ju vara pigg. 1 maj är alltid viktigt, men i år är det extra viktigt. Sverige har inte råd med fyra år till med borgarna. Skulle skriva en lång utläggning om det men det har jag inte tid med just nu, får bli en annan gång!